Klockan är redan elva, snart halv tolv. Dagarna går så extremt fort, något som jag verkligen ogillar. Snart börjar jag nian, om bara tre veckor ungefär. Då har jag haft mitt sista sommarlov för grundskolan, lite läskigt att tänka så. Jag börjar att bli stor, på riktigt. Jag minns det som igår när jag började fyran på Mikaelskolan, jag var så nervös när vi hade upprop i Aulan. Nu börjar jag som sagt nian. Nian, det känns så stort och så konstigt, nu är det jag som är störst på skolan? Jag har min underbara, superduper bragia klass, med dom finaste människorna. Det kommer bli både tufft och svårt att skiljas ifrån dom. Den tanken vill jag inte ens tänka. Vi har trots allt ett år framför oss, det får vi göra till det bästa, istället för att tänka på att det snart ta slut. För vad som än händer, kommer vi att vara Mikaelskolans talangklass. 

För övrigt är mitt liv som en berg och dal bana, det går upp. Jag är lycklig och älskar mitt liv. Men på en tusendels sekund kan det vända igen, och bli till det värsta och gå neråt. Det kan gå så långt att det aldrig tar slut. Inget speciellt måste hända för att det ska kunna bli så, utan det bara blir. Mina tårar hjälper mig igenom mycket och jag har lärt mig genom misstag, att hålla det som jag vill prata om inom mig. Bara ha några få att berätta saker för. Jag minns så väl så många misstag man har gjort när man är ledsen, man pratar med allt & alla, sakerna sprider sig och man ångrar sig tusen gånger om, blir ännu mer ledsen och hatar sig själv. Jag har mina närmaste vänner, dom som vet allt om mig. Men även dom där andra vännerna, som står mig nära, fast på långt avstånd. Vet inte hur jag ska säga riktigt, förklara mig. Men dom närmaste känner mig från topp, till tå. Dom vet att jag har ett extremt hett temprament. När jag säger extremt, så menar jag verkligen extremt. Kan bli sur för minsta lilla, och det kan förstöra både min dag och många andras. Och när jag blir arg så blir jag inte bara arg, utan otroligt arg. Men dock är det samma när jag blir glad, för det är jag ganska ofta nu för tiden. Jag har fått många nya vänner, bytt umgänge från förr och lever nu mitt liv. Skrattar mer än vad jag gråter. Förr satt jag ofta inne på rumet och inte gjorde någonting, lyssnade på musik och bara var. Det gör jag sällan nu för tiden, nu är jag ute och hittar på saker. Men musiken, den lever kvar. Det går inte en dag utan att jag lyssnar på den.

Jag är en tjej som tänker väldigt mycket, både på logiska saker. Men också dom sakerna som är så himla ologiska att inte ens en människa begriper sig på. Jag kan tänka på mycket, bryr mig mycket om hur mina vänner mår. Samt hur min familj mår. Det är det som står mig närmast hjärtat & jag tar alltid dom före mig själv. Jag har världens finaste familj, världens bästa helt enkelt. Vi har gått igenom så himla mycket tillsammans och vi har klarat det, stått på egna ben och hållt huvudet högt. Motgångar står också oss nära, många nära mår dåligt och mina älskade morföräldrar försvann försvan för snart ett helt år sen. Det är så tomt, det känns fortfarande som att vi bara är hemma och äter, innan vi ska tillbaka till er. Till sjukhuset eller till dig där borta i mellringe morfar. Jag saknar er mer än vad ord kan beskriva, min längtan till er är så stor! Och min kärlek är ännu större än så. Sen min mormor försvann så har jag haft en svår fobi för sjukhus, mår dåligt så fort jag hör eller ser ett sjukhus. Bara någon pratar om det så mår jag dåligt. Det hugger till inom mig och jag vill bara sjunka igenom jorden. Det blir då bara ännu värre när min farfar just nu ligger där. Honom vill jag ju bara hälsa på! Så då får man stå ut med den där klumpen som bildas i magen. Och farfar, lilla farfar. Du är så otroligt stark, det hoppas jag att du vet. Du har kämpat dig igenom så många sjukdomar nu, när ska allt ta slut? Du förtjänar inte detta, verkligen inte. Du vill alla människor gott och bryr dig så himla mycket om andra. Jag glömmer aldrig när du ser mig, hur ditt ansikte lyser upp och du blir mega glad. Det är en känsla som jag kommer bära med mig, tills den dagen då det är min tur att bli begraven. Under den senaste tiden har jag och min syster också kommit varandra väldigt nära, min förebild. Hon och jag spenderar nästan varenda dag tillsammans och vi gör allt från att skratta och gråta ihop. Hon läser mig som en öppen bok och kommer alltid med dom bästa svaren, hon får mig verkligen att känna mig trygg.

Det finns så många människor i den här lilla staden, Örebro är större än vad man egentligen tror. Det finns så många mäniskor som jag har älskat, men lärt mig hatat. Jag har sårat så många människor, men människor har också sårat mig. Under den senaste tiden har jag blivit stark i mig själv. Jag har fått ett sånt stark självförtroende, vågar stå för den jag faktiskt är. Men vågar framför allt säga ifrån. Förr var jag den där snälla tjejen, som alltid sa ja. Sa aldrig nej, och var liten & blyg. Liten är jag fortfartande, och kommer nog alltid att vara. Men självförtroendet byggs bara på, för varenda dag som går. Det är jag glad för. För om man vågar stå för vem man är, så kan man också bli mycket posetivare & gladare. Man ska acceptera människor för hur dom är, man ska aldrig döma någon. Alla är som dom är, ingen ska behöva leka någon. Utan man ska vara den man är, det är så man är starkast.

Jag måste också säga att jag har dom finaste vännerna på hela jordklotet. Utan dom skulle jag aldrig stå här där jag står idag, jag skulle aldrig ha kommit såhär långt i mitt liv. Jag mår så bra i doms närhet, det är med dom jag spenderar mina dagar och med dom som jag vill leva mitt liv med i framtiden. Jag har också den finaste pojkvännen. Han som får mig att känna mig värdefull och han som gör mig lycklig. Han som bryr sig om mig, och han som visar mig massa kärlek. Det är i hans famn som jag känner mig hemma & trygg.

Snart fyller jag även år, blir hela femton år. FEMTON! Lilla sandra börjar att bli stor. Minns det som igår när jag satt i mammas knä och var mammas lilla flicka. Det är jag fortfarande, men den busungen som jag var när jag var liten, det var faktiskt lite läskigt. Min födelsedag kommer att spenderas med mina nära & kära. Jag är så taggad och vill bara uppleva den nu. Men ändå så nervös på något sätt, fjärilar i magen. Man får hoppas på det bästa, och det bästa, det vet jag att min dag kommer att bli.

Tiden går så otroligt fort. Varenda timme känns som en sekund. Jag lägger allt i minnet, och gör dom till minnen. För det sägs att fina minnen, ger fina leenden. Och det mottot, är mitt motto. Musiken i mina öron tystnade för en liten stund och jag har suttit här och skrivit, mitt i natten nästan, sittandes på min balkong, denna underbara sommarkväll. Den här timmen som jag suttit här nu, har precis som jag skrev känts som en sekund. Och trots alla dessa märkliga tankar, är jag bara en vanlig tjej som skriver av sig lite, en helt vanlig tjej.
~ ingen kommer någonsin att få se mig svag, inte en enda människa.

Blev precis klar. Bjuder på en dagens outfit lite senare. Ska fixa det lilla sista innan jag ska börja gå imot bussen! Vi hörs senare.

Underbara sommarlåt!

Jag och Martin satt i min husvagn halva dagen ungefär och ladda hem massa filmer, och kollade på gamla bilder. Vi letade även efter nya ord också, haha. Simon och Max kom även förbi.

Vid fyratiden så åkte vi in till Lindesberg, jag Martin Jonas och Jonte. Vi fixade lite innan jag drog vidare, mötte pappa och Ludde, vi åt lite mat på ett mysigt ställe. Efter maten så åkte dom för att handla, medans jag satt kvar i bilen. Jag somnade nästan.. När vi kommit tillbaka hem, (till husvagnen alltså) så satte jag mig vid datorn och har kollat film sen dess, tills nu. Mår inte alls bra. Har jätte ont i halsen, har feber fryser jätte mycket och har en enorm huvudvärk. Inte alls kul, hatar verkligen att vara sjuk. Ska gå och göra mig en kopp te nu, och sedan krypa ner under en filt.

Vaknade till vid elva tiden, gick upp och åt frukost tillsammans med pappa och Ludde. Regnet faller utan för fönstret, känns ju verkligen som sommarlov just nu.. Har jätte ont i halsen, tror jag börjar bli sjuk, tummen ner på det. Musiken dunkas på högsta volym, justin bieber står för låtarna idag. Hans texter är verkligen helt otroliga. Martin kom hit nyss, ska vara social mot honom nu. Vi hörs senare!

Tog på mig pappas ziperall och satte mig i soffan, hur mysigt som helst. Ska sätta på musik nu och sen bara vara, det behövs det också ibland.

~ bild på mig & min lilla pappa..

Min storasyster åkte hem idag, tomt utan henne faktiskt. Jag somnade till på dagen, känns som att hela dagen bara försvann. Hjärtat mitt ringde och väckte mig. På eftermiddagen var det dags för ännu en städning, det gick galant, dock att det var minst 400grader. Sen badade vi allihopa, jag dök ner till botten ifrån båtbryggan (MINST TRE METER!!!!!!) och jag får egentligen panik när jag är under vattnet, så är lite stolt. När vi torkat så köpte jag och Elin glass, sen spelade vi minigolf med min lillasyster. Vart mat nere vid bryggan denna underbara sommarkväll också.

~ jag skulle bevisa Simon att jag var längre än honom, det gick sådär :$..

Jag har försvunnit iväg några dagar, beror nog på att jag inte suttit inne mycket alls utan har hängt ute i det fina vädret med mina fina vänner. Har haft Frida på besök, måndag till torsdag stannade hon. Vad har jag mer gjort? Spenderat mina dagar med min familj, Jonte, Simon, Noah, Frida som sagt, Martin, Olle och självklart min lilla Elin. I onsdags kom min underbara storasyster hit och hon är här även nu, jag är jätte glad för det. Vi har åkt massor utav båt, kollar på hur många filmer som helst, jag och Elin har sommarjobbat, dunkat en massa musik, badat & solat hur mycket som helst, ätit massa glass & ätit mat nere vid bryggan. Vi har haft jätte mysiga dagar och jag älskar att vara här i gusselby, där jag trivs som bäst. Just nu är jag bara jag Elin Jonte och min syster kvar, så ikväll ska vi åka lite båt och sen ska vi skrämma oss själva med en liten skräckfilm. Simon kommer nog hit senare.

Var inne i Lindesberg förut med min lilla familj och Elin, köpte en liten present till pappa som han ska få ikväll. Har ändrat min design lite också, det får duga så länge, var trött på den andra. Ska lyssna på lite musik nu och invänta maten, är jätte hungrig. Grillat blir det ikväll, hur gott som helst. Jag älskar detta liv!

Förlåt kära vänner, för att jag inte alls har uppdaterat bloggen på två dagar. Men tiden har helt enkelt inte räckt till. Jag har flyttat upp till gusselby, och jag stormtrivs. Min andra halva bor två meter bort, (kanske tre) och just nu ligger hon och snarkar, hon sover 85 procent utav den tiden hon är uppe också. Men nu ska vi inte prata om henne, utan vad har jag gjort dom senaste dagarna? I fredags så packade jag nästan hela dagen, i värmen. Var dock sjuk den dagen så det gick segt. Städade mitt rum och umgicks med min mamma, henne kommer jag inte träffa på jättelänge nu. TUNGT! Vid såna här tillfällen är det verkligen tur att mobilen finns.. Jag kom upp hit (till gusselby) vid sju tiden, vi åtta tiden började jag och Elin städa. Tredje städningen nu och det gick hur bra som helst. Kvällen spenderade vi ute tillsammans med blixten (min kära underabara speciella cykel), vi cyklade upp och ner för en massa backar. Många skrattanfall blev det. Martin joina oss den sista timmen också. Lördagen då, alltså gårdagen. Jag tog en riktig sovmorgon, och på dagen gjorde jag inte alls något speciellt. Jag Elin Martin och Olle tog våra datorer och satte oss i källaren, för att det var så varmt ute. Där satt vi ungefär hela dagen. På kvällen vart det grillning vid vattnet och sen så var jag hundvakt. Framåt kvällen så blev det kubb och jag & Elin åkte på storstryk mot Martin och Olle. Vi ska vinna idag, man ska ju inte ge upp, right? Sen så tog vi fyra oss en riktig lång promenad, vet inte hur långt vi gick. Kom tillbaka halv ett iallafall och då avslutades våran kväll/natt i CC, där det tittades film. Idag står städning på mitt schema, sen ska jag nog bara ta det lugnt. Har fått nackspärr också, gör jätte ont att kolla åt både vänster och höger. Vädret är inte på topp här idag, det är mulet och ganska kallt, surt. Ikväll kommer min lillasyster hit, mysigt att träffa henne igen. Men som sagt, dagens planer är ganska så oklara. Nu ska jag trixa lite med bloggens design, sen ska jag springa ner och väcka Elin. Ibland kan jag vara ganska ond..

~ mitt lilla hjärta, på hennes 8-års födelsedag i Juni!