Nu har tiden bara flygit iväg, och du och jag har inte ens pratat. Jag tror faktiskt att du kommer bli förvånad när du snart kommer få veta vem det är som skriver. Varför jag helt plötsligt fick för mig att skriva vet jag inte ens själv, jag läser ju din blogg och du är en usel uppdaterare haha.. Sen ville jag påminna dig om hur mycket du en gång betydde för mig, när vi pratade med varann dagarna i ända. Du var den enda som förstod mig när det väl gällde.

Det var du som stallde upp för mig när jag som mest behövde någon, och du kom alltid med dom bästa svaren. Vi lärde ju egentligen känna varann igenom Zach, det var iallafall på så sätt jag visste vem du var, eftersom han brukade prata med mig om dig. Sen började du kommentera min blogg, och på så sätt fick jag upp mina ögon för dig. Vi träffades för första gången på en cup i Örebro, i Mellringe. Jag minns hur stolt jag var över att vara längre än någon, haha.

Jag saknar tiderna då vi pratade, när jag bara kunde slänga iväg ett sms till dig och få ett svar lika snabbt. Eller dom fina smsen du brukade skicka till mig, dom där långa, där du skrev vad du tyckte om mig, dom sparade jag. Fast nu har jag tyvärr en annan mobil. Du blev som en bästavän jag aldrig haft, någon som var så himla lik mig på alla möjliga sätt, som jag inte hade kunnat tänka mig. Jag kunde verkligen lita på dig, min tvillingsjäl, minns du? Jag saknar verkligen dig Sandra, ville bara att du skulle veta det. Tro inte att jag har glömt dig, för det har jag verkligen inte.


/Jessica Johansson