När era steg har tystnat,
finns ändå ekot kvar.
När era ögon har slocknat,
vi alla minnen har.
Vi sparar dem i våra hjärtan,
tar fram dem då och då.
Så kommer ni för alltid,
att vara här ändå.



Min älskade mormor & morfar, jag förstår fortfarande inte. Varför lämnade ni oss, varför lämnade ni lilla mig? Ni är dom som äger den absolut största delen utav mig och det är en sån extremt saknad här efter er. Ni var dom som gjorde min dag, dom som sa åt mig; ta dagen som den kommer, för imorgon är en ny dag. Mormor och morfar, min kärlek till er går inte att beskriva, inget går att beskriva. Ingenting, jag vill bara att ni kommer tillbaka. Jag kommer ihåg allt vi gjort tillsammans, bara när jag fick vara i eran närhet så var jag lycklig. Även fast det var sjukt jobbigt att se er båda ligga där, i sjukhus sängen. Men du piggade på dig mormor, iallafall ett tag.. Tills du insåg att du inte klarar dig utan din man, våran älskade och saknade morfar. Jag kommer ihåg dina sista ord till mig, "sköt om dig raring, så ses vi imorgon. Jag älskar dig. " Det var dagen innan du försvann, det var då du sa dina sista ord. Alla gånger jag har suttit i ditt knä och gråtit över ingenting, över dom där killarna som finns i våra liv, eller bara för att jag har bråkat med någon. Då har du torkat tårarna och sagt, ingen är värd dina tårar gumman, du är stark. Du ska kämpa imot istället för att gråta över killar, dom är idioter! Det har jag lärt mig nu och jag ska kämpa för din skull mormor, bara för din skull. Jag finner inga ord, jag ligger sömnlös om nätterna med kortet på er i min hand. Jag skulle bara vilja träffa er, sitta i era knän på min födelsedag, min systers födelsedag och allt det här och bara umgås. Bara att träffa er, det skulle göra mig så överlycklig att inte ens ord skulle räcka till. Ni är dom bästa morföräldrar man kan tänka sig och ingen skulle kunna ta eran STORA plats i mitt lilla hjärta, för där kommer ni alltid att finnas. Tårar hjälper inte, jag vill bara träffa er. Utav er har jag fått uppleva äkta kärlek.  Jag förstår ingenting, jag vill nog inte förstå helt enkelt, inte ta till mig detta. Mormor och morfar, mina idoler här i livet. Hoppas ni har det bra där uppe, det är en obeskrivlig saknad här nere efter er. Jag älskar er så stort 

Kommentarer
Postat av: Jonna

Sandra, du skriver otroligt fint om dom.. Glöm inte att dom alltid kommer att finnas med dig, se ner på dig och följa dig i livet.. Kram

2010-10-29 @ 22:41:12
Postat av: ida

love u.

2010-10-29 @ 22:49:34
Postat av: carolina

fyfan vad fint skrivet ♥

jag sitter & gråter just nu ..

sköt om dig!

2010-10-30 @ 19:28:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0